Ack min penis, ty min påle..
22 Maj
Jag sitter är och sörjer och när jag sörjer försöker jag skriva ner mina tankar på ett papper. Men jag har aldrig varit bra på det där med dikter. Anledningen till att jag sörjer är den att jag fick precis veta att min vackra penis som jag levt med hela mitt liv inte är någon penis utan en utåtvänd vagina.
Med facit på handen så borde jag ha förstått det för länge sen, det kan ju inte vara normalt att ha ett sånt litet ollon som jag har. Mitt ollon eller rättare sagt min ”nya” klitoris är ju inte större än en ärta.
Jag borde även reagerat på att jag kissade blod en hel vecka varje månad, jag bara antog att det var ett tecken på att jag var manlig nog till att förlora onödigt blod.
Och stanken, jag trodde ju att min penis stank fisk för att jag inte sköter min hygien, men ifall det nu är en vagina så förklarar det en hel del. Nu förstår jag även hur jag lyckades bli gravid den där gången när enhörningen utnyttjade mig.
Hur som helst här är dikten som jag har skrivit;
”Du korta smala pinne med ett ollon mindre än en finne. Du brukade hålla mig sällskap om natten nu är det bara jag och den förbannade katten. Varför blev du en vagina, var inte mina två bollar fina? Vi var bästa vänner i många år, hoppas att du har haft det lika trevlig mellan mina lår.”
Dikta Lugnt!
MustaschiO




